Neurologen Privatmottagning

Det händer en del, trots allt! 6 juni, 2015

Jag ska nu försöka komma igång här igen.

Det har kommit förslag på ämnen, kommentarer har kommit, det är väldigt glädjande.

Det första som ska berättas är att det händer väldigt mycket i huvudvärksvärlden nu.
De sista 5 åren har fokus inriktats på CGRP – denna molekyl som är så starkt inblandad i migränmekanismerna.
Sedan den upptäcktes av Lars Edvinsson i Lund för mer än 30 år sedan har Lars forskat vidare – även om ingen annan tyckte det var så intressant först (Lars beskriver det som att han har 30 års försprång nu… 🙂 ).
Först kom ett piller som skulle bromsa CGRP. Det drogs in på grund av leverbiverkningar för några år sedan. I sig märkligt, så få leverbiverkningar har nästan inga andra läkemedel haft i studier, men nu sattes gränsen väldigt tight.

Under tiden har man tittat på så kallade monoklonala antikroppar. Numera kan man tillverka antikroppar som är specifikt riktade mot en enda sak. Det ger ett läkemedel som blir väldigt träffsäkert och gör precis det man vil det ska göra. I dag finns fyra företag som tillverkar monoklonala antikroppar för behandling av migrän. Tre gör antikropar mot CGRP så det inte kan sätta sig på sin receptor och ge smärta, ett företag gör en antikropp mot receptorn så inte CGRP kan sätta sig där. Det är mycket intressant och de studier som pågår är mycket lovande.

Vi är med i en sådan studie och, glädjande nog, vi kommer att starta en ny sådan studie i höst!

Studien går ut på att ge en spruta en gång i månaden. Detta ska minska migränen ordentligt. För att få vara med krävs en del:

man ska ha mellan 4 och 14 migränanfall i månaden, man får inte ta profylaktisk medicin, man får inte vara/bli gravid.
Samt en del andra saker….

Om du är intresserad av att vara med ska du anmäla dig på STUDIER@NEUROLOGEN.SE !!!

Trögt och g l e s t skrivande… 8 november, 2010

Det är mycket som händer – i dag blev det klart med flytten av mottagningen – vi ska flytta några hundra meter på samma gata i Lund (ny adress blir Kyrkogatan 19, Konviktets Läkargrupp), mottagningen växer (jättekul!), liksom köerna (nu går det mot 6 – 8 veckors väntetid, inte lika kul), samtidigt har FK lagt in en högre växel. Och så har vi en liten vattenskada i badrummet.

Det blir då lite trångt om tid, skrivandet får maka på sig. Synd.

Men det ska snart återupptas. Jag har, som en kommentator så riktigt noterat, inte avslutat detta med hormonerna än. Det kommer, det kommer!

Kronisk migrän? 8 oktober, 2010

Det har varit tyst från pennan – tangentbordet – ett tag, det beror på att jag har arbetat lite för mycket. Nu lugnar situationen ner sig något och tid finns att skriva. Då blir det detta ämne, eftersom jag sitter på tåget från Göteborg, där vi just avslutat ett möte med bland andra Mattias Linde och Lars Edvinsson, samt ett antal andra goda huvudvärksmänniskor. Vi har försökt komma på en handlingsplan för människor med kronisk migrän.

Kronisk migrän? Finns det? Är inte migrän en kronisk sjukdom? Jo, migrän är en kronisk sjukdom, men den visar sig (anfall) olika mycket hos olika människor. Migrän är alltså en kronisk sjukdom, men det finns en speciell variant av migrän som kallas kronisk migrän.

Kronisk migrän kännetecknas av att man har fler än 15 huvudvärksdagar/månad, varav fler än 8 ska vara migrän och inte huvudvärk av spänningstyp. Det får inte vara frågan om läkemedelsutlöst/underhållen huvudvärk – men detta var föremål för en intressant diskussion i dag – många som uppfyller kriterierna för kronisk migrän har också, sannolikt, en läkemedelsutlöst/underhållen migrän.

Denna migränform är väldigt handikappande, det är svårt att arbeta när de flesta dagarna i månaden är fyllda av svår huvudvärk – dessutom brukar man räkna med att dagen efter är förstörd också, ur arbetssynpunkt, eftersom återhämtningsfasen tar mycket kraft.

Vad ska man göra när man hamnar i denna situation, då? Detta var den stora frågan på dagens möte. Man måste, tycker jag, i första hand fråga sig varför migränen blivit kronisk. Att hitta orsaker som kan försämra migrän går, men tar oftast tid. Då kan det vara bra att försöka behandla med mediciner så länge. Kanske också andra behandlingar – som sjukgymnastik, massage, KBT. Bland medicinerna har ju Tryptizol en framskjuten plats, men även betablockad kan och bör provas vid kronisk migrän (naturligtvis inte samtidigt…). En intressant sak som kommer nu är faktiskt botulinumtoxin-A, som säljs som Botox. Det har gjorts ett par studier på den som behandling för kronisk migrän och de visar ett riktigt bra resultat. Man kan naturligtvis göra andra saker, att ta en kortisonkur kan ibland vara bra för att bryta ett mönster, men det kräver också en tydlig handlingsplan för fortsättningen, efter kuren. Så, det finns saker att göra.

Vi kommer, i denna expertgrupp om kronisk migrän, att träffas fler gånger och förhoppningsvis kan vi ha någon handlingsplan klar till Svenska Neurologföreningens vårmöte – Svenska Migränsällskapet har sitt årsmöte då också.

Migrän och mens/hormoner del 1 11 augusti, 2010

Det har inte knattrat så mycket från tangentbordet på ett bra tag nu. Det beror på att undertecknad varit extremt upptagen med att försöka få till överlåtelsen av mottagningen och avtalet med landstinget. Nu är allt klart och mottagningen övergår i min ägo, liksom avtalet börgar gälla, den 1/9.

Så nu kan jag börja ägna mig åt det jag ska. En sak som pockar på allt mer uppmärksamhet är detta med de kvinnliga könshormonerna. Detta ämne har jag, skam att säga, lyckats undvika i 20 år. Jag inser nu (hur var det… sent ska syndaren vakna?) att detta ämne plötsligt börjar bli intressant och viktigt. Jag har därför jagat fram ett antal artiklar om ämnet och minsann! Detta var spännande! Det kan jag säga efter att ha klarat av de tre första artiklarna.

Det har hänt enormt mycket sedan jag läste medicin och (faktiskt!) lärde mig om dessa hormoner. Därför ska jag nu trycka in lite ny kunskap, sedan ska jag skriva om det.

Detta får alltså bli en liten flagga – nu har han hittat något intressant!

På återhörande!

Migrän och sport 27 juni, 2010

Detta är ett intressant ämne! Två företeelser, på sätt och vis totalt oförenliga – åtminstone om man sätter migrän först (ingen med migrän lär väl utöva sport under anfallet? Jo, en har jag mött!).

Dagens ämne kommer sig av att jag nyligen haft en ung kille på återbesök och han hade just ansträngningsutlöst migrän. Detta är ett fenomen jag stött på vid några tillfällen, förvånansvärt sällan, alltså.

Det kanske är så att detta är ett självbegränsande tillstånd? Om man får migrän en stund efter man tränat – joggat, spelat tennis, eller något annat – så kanske man avstår träningen för att slippa migränanfallet.

Vad beror det på, då? Varför får en del migrän efter fysisk ansträngning?

Teorier finns, men inga bevis. En teori – inte helt omöjlig – är att vid ansträngning så ökar trycket i bröstkorgen. Då kommer återflödet av blod (det venösa flödet) från kroppen och från huvudet till hjärtat att försvåras. Det, i sin tur, leder till ett ökat tryck i venerna i huvudet. De är mycket smärtkänsliga och den smärtkänseln leds i samma nerv som migränsmärtan. Det tar oftast ett tag – 30 – 60 min(?) – efter ansträngningen tills anfallet kommer och det kan möjligen ha att göra med att migränmekanismerna ska dras igång.

Vad säger litteraturen? Inte mycket. En artikel från 1985 där man tycker att uppvärmningen ska vara speciell, en artikel från 1987 som handlar om symtom. Nästa artikel kom 2001 och blandar ihop alla huvudvärkar vid alla slags ansträngningar – orgasmhuvudvärk etc, etc. Slutligen kom en artikel 2006 som också tar upp detta med uppvärmning…    Inte mycket vetenskap, alltså. Söker man på migrän enbart så kommer det upp 23178 artiklar. Ämnet excercise induced migraines är alltså ganska outforskat.

Min patient är en ung man, går i gymnasiet. Aktiv, tränar regelbundet, är mån om att hålla sig i form. Kör med bra uppvärmning, så den där artikeln från 1985 var inte till mycket hjälp. Killen var inte så glad, han ville verkligen inte ge upp träningen, den var oerhört viktigt för honom – inte minst för att det gjorde det lättare för honom i skolan. Nu började han dock bli bekymrad och såg framför sig att han kanske skulle behöva lägga av för att slippa migränen – som han i princip bara hade efter träning.

Vi provade min standardlösning i sådana fall – enkelt som bara den. Han skulle ta 500 mg Naproxen 30 – 60 min före träning. Och si! Det fungerade!

Efter att han startade denna behandling kan han nu motionera/sporta utan att få migrän. Himla trevligt!

Så, migrän som är ansträngningsutlöst kan behandlas och förebyggas!

Migrän och socker? 15 maj, 2010

Detta ämne är intressant. Det är också lite omtvistat – både ur praktisk och medicinsk synvinkel! Däremot är det i stort sett inte studerat, vetenskapligt.

Orsaken till att skriva om detta ämne idag, av alla dagar, är att det på bloggen Johannas huvudvärk är inlagt en kommentar om sockrets betydelse för migränen.

Kommentaren är intressant och är en i en mycket lång rad av liknande historier. Det enda tråkiga är att vetenskapsvärlden inte ser med något intresse på sådana berättelser – som kallas anektdotiska (vilket nästan anger att man inte tror på berättaren…). I brist på studier kan man ju fundera på vad detta egentligen betyder.

Vänta nu, vaddå betyder, vilket då? Säger genast vän av ordning.

Jo, en mycket stor mängd berättelser visar vad som händer om man utesluter/rejält minskar sockerinnehållet i kosten. Den aktuella berättelsen, där Maria berättar att hon först minskat de delar av kosten som innehåller vita/snabba kolhydrater och då minskade migränfrekvensen från 8-9 anfall/mån till 2-3. När hon i tanken kopplade ihop detta med kosten rensade hon ännu mer och i princip äter hon nu bara fett och proteiner – och lite, lite kolhydrater, förstås. Då blev hon migränfri – sedan början av januari.

Det är bara att gratulera!

Vad är det som händer, då?

Jo, lite vet vi, men inget är bevisat.

Vi vet att personer med migrän har låga nivåer av ett enzym som heter Leptin och om man får ”brist” på det tappar man aptiten (nej, det går inte att ta för att minska sin vikt – det har en himla massa andra effekter också…). Dessutom sjunker nivåerna av ett annat hormon, TSH (som styr sköldkörteln), vilket vi ofta ser hos personer på Migränskolan. Det finns en koppling med Leptin till mängden kroppsfett, som migränmänniskor har mindre av (enligt studierna). Det verkar som om pesoner med migrän har nedsatt insulinresistens, vad detta har för betydelse är oklart, men en undersökning visar att det hos personer med det som kallas metabola syndromet (där hög insulinresistens ingår) finns en högre migränförekomst än hos befolkningen i övrigt.

Vi ser på i stort sett varje Migränskola hur deltagarna mår bättre – kosthållningen är sådan att snabba/vita kolhydrater inte är med i någon större utsträckning och i stället serveras fullkornsprodukter (långsamma kolhydrater), dessutom ett regelbundet intag av föda, i stort sett var tredje timme.

Med denna kostregim håller man blodsockret på en jämn nivå (som vid GI-kost) hela dagen. Det Maria (se ovan) gjort är att ta det ett steg längre och gå mot LCHF-kosten (något omdebatterad…).

Ok, vad ska man säga om detta?

Vetenskapligt har vi inget att luta oss mot. Däremot har vi en hiskelig massa intressanta berättelser (=anekdoter, sett med vetenskapens ögon), och dessa berättelser är med hög sannolikhet inte bara en placeboeffekt – det ligger någonting i det!

Viktigt är, precis som det predikas (nåja, sägs, då), på Migränskolan, att hålla en jämn blodsockernivå och det gör man enklast genom att undvika vitt/raffinerat socker och i stället ta långsamma kolhydrater (fullkorn) om man nu måste ha det. Dessutom att se till att man unnar sig mellanmål och bra måltider i övrigt!

På måndag är det Norges nationaldag! Heja Norge!

Regler om sjukvård 13 maj, 2010

Det finns rätt många regler som styr sjukvården. En uppsjö av lagar och förordningar och man är egentligen skyldig att hålla reda på alltsammans – både som doktor och som patient, faktiskt.

En sak som varit lite störande nu när jag har min egen praktik är läns/landstingsgränserna. Får en person som bor i Växjö t.ex., söka sig till vår mottagning i Lund? Fram till nu har jag varit övertygad om att det inte går. Men ett aktuellt fall – en kvinna från ett annat län önskade få hjälp med sin huvudvärk – gjorde att jag på något märkligt sätt lyckades få fram rätt info! Det som var märkligt var att det i Region Skåne verkar finnas en oskriven regel att man ska undvika kontakt med människor som har frågor. Jag ringde till Region Skånes kansli/huvudkontor och bad att få prata med någon som kunde reglerna för vård för utomlänspatienter. Jag fick tala med en otroligt otrevlig person som snäste åt mig att eftersom jag var privatläkare fick jag väl prata med privatläkarkontoret. Hon fick sådana här frågor hela tiden och hon var så trött på det. När jag häpet lade till att patienten det var frågan om hade en läkarkontakt på sjukhuset i Lund tyckte hon avmätt att fick väl ringa till patientens doktor då. Jag tappade liksom målföret och avslutade bara med ett jaha. Jag kan svära på att jag hörde att hon började skratta precis när jag lade på. Idiot.

Till slut fick jag hjälp av en snäll person och nu vet jag hur landet ligger, så att säga!

Så här är det. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har publicerat ett avtal mellan landstingen som säger att:

Det handlar om icke akut öppenvård (som hos mig) hos annan specialistläkare än specialistläkare i allmänmedicin, samt sjukgymnast. Det finns ett riksavtal som gäller alla landsting. Detta riksavtal säger att alla människor har rätt att söka specialistvård (alltså inte allmänläkare) och sjukgymnastik var som helst i Sverige.

MEN

Om landstinget har bestämt att det råder remisskrav till specialist inom det egna landstinget gäller att det krävs remiss också till specialist i annat landsting. Då kan man alltså inte söka fritt i Sverige. Den remissen kan utfärdas av vilken doktor som helst i landstinget, men den måste passera neurolog- eller medicinkliniken på sjukhuset och där godkännas (= specialistvårdsremiss). I de allra flesta fall anser man att det kan vi fixa själva och man nekar alltså specialistvårdsremiss.

De flesta landstingen i Sverige har inte remisstvång till specialist, vilket betyder att man kan söka var som helst i Sverige utan problem.

UTOM I LANDSTINGEN I:

Värmland, Örebro län, Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västerbotten.

Så, ni som bor i något av de sju landstingen får vackert hålla tillgodo med lokala förmågor i den mån de finns – och det gör de ibland, det gäller bara att hitta dem.

Ni övriga får söka var ni vill.

Men man ska inte räkna med att få reseersättning…