Migrän och sport 27 juni, 2010
Posted by neurologen in Neurologin och huvudvärken.6 comments
Detta är ett intressant ämne! Två företeelser, på sätt och vis totalt oförenliga – åtminstone om man sätter migrän först (ingen med migrän lär väl utöva sport under anfallet? Jo, en har jag mött!).
Dagens ämne kommer sig av att jag nyligen haft en ung kille på återbesök och han hade just ansträngningsutlöst migrän. Detta är ett fenomen jag stött på vid några tillfällen, förvånansvärt sällan, alltså.
Det kanske är så att detta är ett självbegränsande tillstånd? Om man får migrän en stund efter man tränat – joggat, spelat tennis, eller något annat – så kanske man avstår träningen för att slippa migränanfallet.
Vad beror det på, då? Varför får en del migrän efter fysisk ansträngning?
Teorier finns, men inga bevis. En teori – inte helt omöjlig – är att vid ansträngning så ökar trycket i bröstkorgen. Då kommer återflödet av blod (det venösa flödet) från kroppen och från huvudet till hjärtat att försvåras. Det, i sin tur, leder till ett ökat tryck i venerna i huvudet. De är mycket smärtkänsliga och den smärtkänseln leds i samma nerv som migränsmärtan. Det tar oftast ett tag – 30 – 60 min(?) – efter ansträngningen tills anfallet kommer och det kan möjligen ha att göra med att migränmekanismerna ska dras igång.
Vad säger litteraturen? Inte mycket. En artikel från 1985 där man tycker att uppvärmningen ska vara speciell, en artikel från 1987 som handlar om symtom. Nästa artikel kom 2001 och blandar ihop alla huvudvärkar vid alla slags ansträngningar – orgasmhuvudvärk etc, etc. Slutligen kom en artikel 2006 som också tar upp detta med uppvärmning… Inte mycket vetenskap, alltså. Söker man på migrän enbart så kommer det upp 23178 artiklar. Ämnet excercise induced migraines är alltså ganska outforskat.
Min patient är en ung man, går i gymnasiet. Aktiv, tränar regelbundet, är mån om att hålla sig i form. Kör med bra uppvärmning, så den där artikeln från 1985 var inte till mycket hjälp. Killen var inte så glad, han ville verkligen inte ge upp träningen, den var oerhört viktigt för honom – inte minst för att det gjorde det lättare för honom i skolan. Nu började han dock bli bekymrad och såg framför sig att han kanske skulle behöva lägga av för att slippa migränen – som han i princip bara hade efter träning.
Vi provade min standardlösning i sådana fall – enkelt som bara den. Han skulle ta 500 mg Naproxen 30 – 60 min före träning. Och si! Det fungerade!
Efter att han startade denna behandling kan han nu motionera/sporta utan att få migrän. Himla trevligt!
Så, migrän som är ansträngningsutlöst kan behandlas och förebyggas!
